Vissa av våra klienter har tidigare frågat hur våra kostrekommendationer görs baserat på resultaten från HTMA-tester. Det är välkänt att många faktorer påverkar näringsstatus förutom kosten.
Livsmedel innehåller näringsämnen, men huruvida dessa näringsämnen kan utnyttjas av kroppen, organen och cellerna påverkas av det centrala nervsystemet (CNS), det endokrina systemet och det kombinerade neuroendokrina systemet. Dessa system påverkar tillgängligheten av näringsämnen i livsmedel samt deras matsmältning, absorption, användning och till och med eventuell allergi mot livsmedel.
Det första steget i att fastställa kostrekommendationer är att kategorisera den specifika metaboliska typen från HTMA-testet. Dessutom identifierar vi de enskilda livsmedlen baserat på deras naturliga beståndsdelar (näringsmässiga och icke-näringsmässiga), deras specifika dynamiska verkan (SDA), mineralinnehåll och mineralernas inbördes relationer i livsmedlen. Dessa faktorer jämförs sedan med resultaten från HTMA-testet.
Med tanke på det neuroendokrina systemets (NES) djupa inverkan på näringsstatus är det viktigt att förstå dess roll. För att parafrasera den bortgångne Dr. Melvin Page, “… det autonoma endokrina systemet styr eller påverkar varje kemisk process i kroppen, inklusive assimilering och användning av näringsämnen.” Detta innebär att vår näringsstatus i sin tur kan påverka NES på cellnivå.
Specifikt påverkas cellulära och mitokondriella funktioner av NES. Sympatisk dominans (och sympatisk endokrin aktivitet) är associerad med ökad glykolytisk aktivitet inom cellens cytoplasma, medan parasympatisk dominans (och parasympatisk endokrin aktivitet) är associerad med minskad glykolytisk aktivitet i cellen. Resultatet av båda är en minskning av normal ATP-produktion (den huvudsakliga energikomponenten) inom mitokondrierna. Glykolysen leder slutligen till bildningen av pyrodruvsyra. Pyruvat kombineras med acetyl-CoA och går in i Krebs cykel inom mitokondrierna. Varje steg i denna metaboliska process kräver näringsämnen, inklusive vitaminer, mineraler och aminosyror, för normal cellandning. En brist på näringsämnen, eller obalans mellan näringsämnens inbördes relationer, leder slutligen till onormal cellfunktion, inklusive energiproduktion, elektrontransport, enzymaktivitet, nervsystemsstörningar, neurotransmittorobalans, muskelstörningar, blodsockerreglering, hormonell obalans osv.
Därför måste en målinriktad diet och näringsstöd skräddarsys för individen. Till exempel kräver en person med en långsam ämnesomsättning (parasympatisk dominans) en större mängd protein i förhållande till fett och kolhydrater för att tillhandahålla tillräckliga mängder pyruvater för att gå in i Krebs cykel för energiproduktion. Den snabba metaboliska typen (sympatisk dominans) kräver mer fett för att tillhandahålla tillräckliga mängder acetat för att kombineras med pyrodruvsyra och förbättra Krebs cykelfunktion och bromsa den överdrivna glykolytiska aktiviteten via acetyl-CoA.
De naturliga beståndsdelarna i livsmedel spelar en betydande roll i vår ämnesomsättning och cellandning. Till exempel kan livsmedel som är rika på naturligt förekommande tiocyanater potentiellt bidra till låg sköldkörtelfunktion, medan livsmedel som är rika på fytater kan förbättra ämnesomsättningen. Mineralnivåerna och förhållandena i livsmedel påverkar också vår ämnesomsättning. Till exempel är soja inte bara rikt på mineralen koppar, utan har också ett lågt zink-till-koppar-förhållande. Detta innebär att en person med ett liknande mineralmönster som soja (lågt Zn/Cu) kanske inte drar nytta av sojaproteinprodukter, medan en person med ett högt zink-till-koppar-förhållande skulle göra det.
Det finns mycket mer att säga om kostrekommendationerna som inte kan förklaras i en kortfattad anteckning. Våra program som genererar rapporterna, inklusive kost- och tillskottsrekommendationer, är resultatet av tusentals beräkningar baserade på den vetenskapliga förståelsen av de många faktorer som nämns. Dessa rekommendationer är utformade inte bara för att tillhandahålla näringsämnen från kosten utan för att specifikt möta de näringsbehov som behövs för att förbättra cellulär metabolisk aktivitet, och positivt påverka kroppens organ och system.
Källa: Trace Elements nyhetsbrev augusti 2024
Comments