När håret är huvudsaken

2 maj 2022

2 min läsning

Uppdaterat: för 1 dag sedan

Vi lägger mycket tid och pengar på en del av kroppen som vi rent fysiskt klarar oss utan, nämligen håret. I en artikel från Karolinska institutet, skriven av Annika Lund och först publicerad i Medicinsk Vetenskap nr 2/2018, berättar forskare om vad vi vet och inte vet om hår. Här sammanfattar vi några av huvudpunkterna med egna ord.

Varför tappade vi pälsen?

Människan har fortfarande hår på nästan hela kroppen, men inte den tjocka päls som våra förfäder hade. Varför pälsen försvann är inte klarlagt. En teori är att det var en fördel att slippa päls när man rörde sig mycket i värmen på savannen. En annan är att det kostar energi att producera hår som kroppen inte behöver. Att förlora kroppshåret påverkar inte i sig den fysiska hälsan.

Det hår vi har kvar

En del av behåringen har tydliga funktioner. Näshår och ögonfransar skyddar luftvägar och ögon, och håret på huvudet skyddar mot solen. För hår under armarna och kring könsorganen finns en teori om att det samlar doft. Varför huvudhåret kan växa så snabbt och bli så långt, och varför vi har skägg, är svårare att förklara.

Lars Norlén, docent vid hudkliniken på Karolinska universitetssjukhuset, tror att huvudhår och skägg har haft signalfunktioner för oss. Det kan förklara varför håret är så starkt kopplat till vår identitet, och varför håravfall kan vara psykiskt påfrestande. Genom historien har huvudhåret också varit laddat med föreställningar om sexualitet, religion och makt.

Fläckvis håravfall

Enligt artikeln är alopecia areata, fläckvis håravfall, den vanligaste hårsjukdomen. Håret faller av i runda fläckar, och i ovanliga fall kan allt hår på huvudet eller kroppen försvinna. Sjukdomen förekommer i alla åldrar och tros bero på att immunförsvaret angriper hårsäckarna. Den verkar kunna utlösas av stress.

Lars Norlén berättar att det är denna sjukdom som ligger bakom föreställningen att håret kan vitna över en natt. Håravfallet kan komma plötsligt, och de hårstrån som redan tappat sitt pigment blir ofta kvar. En annan grupp patienter har inflammatorisk hårsjukdom, där håret faller av från ömma och kliande områden och det bildas ärr.

Ett eftersatt forskningsområde

Hårsjukdomar har ofta setts som något kosmetiskt, och det har påverkat forskningen. Vi vet till exempel fortfarande inte i detalj hur hårtillväxt och håravfall styrs på molekylär nivå. Samtidigt visar studier att håravfall kan påverka livskvaliteten mycket, med känslor av skam och social isolering.

Hormonernas roll

Manliga könshormoner, androgener, spelar en stor roll. De får skägg och kroppshår att växa fram i puberteten. Senare i livet bidrar samma hormoner till att hårsäckarna på skalpen stannar allt kortare tid i sin tillväxtfas, så att håret blir tunnare. Kvinnliga könshormoner, östrogener, bromsar båda dessa förlopp.

Sant och falskt om hår

Håret kan bli grått av stress. Stress påverkar förlusten av färgpigment i håret, men mekanismen är inte känd.
Rödhåriga verkar behöva högre doser narkosläkemedel. Det är undersökt i mindre studier och orsaken är okänd.
Håret fortsätter inte att växa efter döden. Uttorkning kan få huden att dra sig tillbaka så att det ser ut så.

Har du håravfall som oroar dig, vänd dig till vården.

Läs mer