Vi lägger massor av tid och pengar på en del av vår kropp som vi klarar oss helt utan – vårt hår. Vi har starka band till vår gamla pälsrest, som dessutom skvallrar om vår livsstil och är perfekt för studier om hur cancer uppkommer.
Text: Annika Lund, först publicerad i Medicinsk Vetenskap nr 2/2018. Källa: Karolinska institutet, Ola Danielsson.
Av någon anledning tappade våra anfäder sin päls. Men vi har fortfarande hår över hela kroppen, med undantag för handflator, fotsulor, läppar, ögonlock, hörselgång, bröstvårtor och vissa könsdelar.
Varför vi en gång i tiden förlorade vår päls är en olöst gåta, men flera försök till förklaringar har gjorts. En går ut på att våra förfäder skulle ha blivit väldigt svettiga av att röra sig på savannen och då skulle det ha varit en fördel att slippa päls. En annan teori handlar om energi-svinnet i att producera något vi klarar oss utan; om vi kan värma och skydda oss utan päls är det slöseri med energi att skapa stora mängder hår. För vi klarar oss nämligen utan kroppshår. Ett totalt håravfall påverkar inte i sig den fysiska hälsan.
Det hår vi behållit
Har klarat sig igenom evolutionens frisering av olika skäl. Behåring på armar och ben är att betrakta som en rest, som en kroppsdel som dröjt sig kvar från en annan tid, ungefär som en blindtarm. Näshår och ögonfransar fyller en praktisk funktion och ger skydd åt lungor och ögon. Det är svårare att förstå varför vi har hår under armarna och kring könsorganen, men en teori går ut på att det samlar doft för att attrahera en partner.
Håret på huvudet skyddar mot gassande sol, men skägget har ingen uppenbar praktiskt nytta. Det är också svårt att förstå varför ett skyddande huvudhår skulle behöva växa så snabbt och kunna bli så långt.
Lars Norlén, docent vid hudkliniken på Karolinska universitetssjukhuset i Solna
Lars talar det för att huvudhår och skägg har fyllt andra funktioner för oss, troligen signaleringsfunktioner. Det går såklart inte att säga vad våra förfäder har kommunicerat med sina hårmanar under de årmiljoner då vår nuvarande hårkostym putsades fram.
Men under de senaste årtusendena har huvudhåret omgärdats av mängder med starka uppfattningar, ofta kopplade till föreställningar om sexualitet, religion och makt.
Inom judisk, muslimsk och kristen kultur har det ansetts viktigt att gifta, ibland även ogifta, kvinnor täcker sitt hår vid vistelse utanför hemmet. Inom katolicismen har nunnor burit nunnedok för att markera sitt äktenskap med Gud.
"– De funktionerna har sannolikt varit väldigt viktiga eftersom vi har bevarat långt hår på huvudet. Det förklarar också varför skalphåret är kopplat till vår identitet och varför en hårsjukdom kan vara så psykiskt belastande, " – Lars Norlén
Den vanligaste hårsjukdomen
Alopecia areata, fläckvis håravfall, där hår faller av i runda fläckar som kan sitta över hela kroppen. Håravfallet kan i ovanliga fall bli mer omfattande, med förlust av allt huvudhår – eller allt hår på hela kroppen. Sjukdomen förekommer i alla åldrar och den tros vara ett autoimmunt angrepp på hårsäckarna. Sjukdomen verkar kunna triggas av emotionell stress.
Lars Norlén berättar att det är denna sjukdom som gett upphov till föreställningen om att hår kan ”vitna över en natt”. Håravfallet kan nämligen ske mycket plötsligt, inom några dagar, ibland efter en djupt stressande händelse och oftast utan förvarning. Märkligt nog blir ofta de hårstrån som hunnit förlora sitt pigment kvar, vilket kan ge ett vithårigt intryck, förutsatt att personen i fråga hunnit få vita eller gråa hår innan sjukdomen bröt ut.
Patienter med fläckvis håravfall är i majoritet bland de hårpatienter Lars Norlén tar emot på hudkliniken. En annan stor grupp är de med inflammatorisk hårsjukdom, där håret från skalpen faller av från smärtsamma och kliande områden, där det sedan bildas ärr.
Hårsjukdomar är styvmoderligt behandlade
kopplas ofta till kosmetik. Det har påverkat synen på hårforskning och därför saknar vi många grundkunskaper om hår. Vi känner till exempel inte till mekanismerna vid hårtillväxt och håravfall, på molekylär nivå.
Flera studier har visat att livskvaliteten hos patienter med håravfall är negativt påverkad. Att vara utan hår kan till exempel ge känslor av skam, göra det svårt i sociala sammanhang och skapa isolering. – För den som jobbar kliniskt med de här patienterna är det helt uppenbart att lidandet kan vara stort och reellt. Få patienter är så angelägna och behandlingsmotiverade som hårpatienter, säger Lars Norlén. Svårast att behandla är inflammatorisk hårsjukdom. Där kan hårlösheten bli permanent i de områden där håret fallit av, men det går att försöka hindra utbredningen av de kala fläckarna. En behandling går ut på att dämpa inflammationen med till exempel kortison.
Mekanismen bakom håravfall
Oavsett om orsaken är en hårsjukdom eller ett normalt åldrande är mekanismerna bakom håravfall okända. Men det är klart att manliga könshormoner, androgener, spelar en stor roll i sammanhanget. Det är androgener som får skägg, hår på bröstet, könshår och hår under armarna att växa fram under puberteten. Hos kvinnor bromsas utvecklingen av kvinnliga könshormoner, östrogener, så det är ett skäl till att kvinnor är mindre behårade.
Senare i livet sker det motsatta: hos båda könen är det hårsäckarnas exponering för androgener som får dem att stanna allt kortare i tillväxtfas. Till slut producerar inte hårsäcken något hår alls. Som en följd växer färre och färre hårstrån på skalpen, som blir mer och mer uttunnad. Hos kvinnor bromsas även denna utveckling av östrogener.
Sant och falskt om hår
Det är sant att håret kan bli grått av stress. Den välspridda bilden av Barack Obama i början och slutet av sin ämbetsperiod, där han går från mörk- till gråhårig, skildrar ett realistiskt förlopp; stress påverkar förlust av färgpigment i håret. Mekanismerna är inte kända.
Rödhåriga som grupp förefaller vara svårare att söva, så att högre doser av narkosläkemedel behövs. Påståendet är undersökt endast i mindre studier, enligt vilka det verkar vara sant. Man vet fortfarande inte orsaken till detta.
Det är inte sant att håret fortsätter att växa efter döden, men kroppslig uttorkning kan få huden att dra sig tillbaka och ge sken av att hår och naglar har blivit längre.